Festivaler och längtan

Eller är det ren avundsjuka?

På festivalen förra helgen kryllade det av små och deras föräldrar. Aslappnade, vackra, fria små familjer.

Jag ser på dem och avundas. Minns att jag såg samma sak förra året. Då med en förhoppning om att det skulle hända mig. Då när jag visste att jag skulle åka till Gaia vid nästa ÄL. Inte för att jag visste om det skulle gå förstås. Men hoppet var så starkt.

Nu åker jag på festivalerna igen utan någon i magen eller i famnen. Försöker ha förtröstan och förhoppning om en annorlunda framtid. Nästa år! tänker jag så som jag tänkte förra sommaren. Och den före det. Nästa år! Så måste jag tänka för att orka.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0