Hoppet blir mindre
Den här gången, efter mitt andra försök, har jag känt mig så hoppfull. När jag kom hem från Danmark tog jag det riktigt lugnt. Inte första dagen kanske, men sedan. Jobbade mina åtta timmar och gick hem på kvällarna och vilade. Gjorde inga tokiga träningspass eller pubkvällar eller efterfester. Kroppen har känts stark och ... mottaglig.
De första dagarna hade jag magknip. Igen. Eftersom jag förra gången vägrade tro att det kunde ha med inseminationen att göra trodde jag då att det antingen var inbillning eller också stress. Den här gången är det tveksamt om det kan vara något av sakerna. Jag började spekulera i urinvägsinfektion men det är väl inte så troligt. Nu har det i vilket fall gått över.
Istället kommer två ytterst dåliga tecken. Det första är pms. Jag brukar inte ha det men förra månaden ville jag skjuta mina kunder på jobbet och den här veckan är likadan. Gråtmild som tusan är jag också. Och lättpåverkad av stämningar. För det andra har brösten börjat ömma. Tydliga tecken på kommande mens.
Så, liksom för exakt en månad sedan, är det väl bara att invänta bevis.
Jävlaskitmens. Jag väntar med dig.
Tusan!
Kan bara instämma! Tur att mina elever har höstlov för jag är inte alls någon kul fröken just nu...suck. Tänker på dig iallafall inseminations-syster ;-)
Ja, om det här är mens så är det skit och om det är någon annan typ av blödning så är det också skit för då är något tokigt.
Hur går det för dig Kristin? Några symptom?
Är det mkt som vanligt eller bara lite? Man kan blöda lite i början. Och ömma bröst och magkramper kan man oxå ha.
Nja symptomen är nog isåfall bara inbillning, får lite ont i magen om kvällarna men känner mig alltför "vanlig" för att tro att någonting ska finnas därinne. Precis som du skrev så har jag också varit löjligt lyhörd för stämmningar och överdrivet känslig...som vanligt vid denna tiden med andra ord. Snart har vi svaret hur som helst. Har köpt clearblue som kan testas 10 dagar efter...det är snart det;-)
Kram!
Älskade vän! Du tar väl inte ut sorgen i förskott? Blöder du igen? Hur mycket isf? Och på vilken dag? Glöm inte att småblödningar ofta är ett tecken på grav, och det är definitivt ömma bröst och gråtmildhet med:-) Tänker på dig varje dag. Puss! /din vän B
Jag håller tummarna och tårna och hjärtat hårt hårt hårt för att det ska bli en bulle och ingen äggröra. Inshallah så har du inte pms utan bara är lite småbitchig på jobbet ;)
massa kramar och kärlek.
jag tänker på dig systra min.
Ao ch B: Åh, visst kan en blöda och visst tar jag ut sorgen i förväg. Men hur ska en kunna veta om symptomen är demsamma? Vad jag vet är att om det är mens så ska den inte komma nu. Jag ska bara sörja lite till och sedan gaska upp mig.
Kristin: Du låter så underbart hoppfull. Det gör mig glad. Testar du i helgen? Inget blod än? Hoppas hoppas!
Japp,testar i helgen,blir mycket förvånad dock om det finns något därinne.Är inställd på ny resa faktiskt, vi får se!Inget blod ännu...
Hur känner du dig nu?Jag är så lättirriterad och butter så omgivningen nog snart säger upp bekantskapen, dessa hormoner alltså..vad gör de med oss?Nu är det värre än vanligt.
Ta hand om dig!
Kram