Mot nytt vågande
Det var ju det där med att våga. Att känna att en lever och fyller sitt liv med någonting. Helst mindre ekorrhjul, helst mer meningsfull tillvaro.
Så jag vill se om de här två mötena med kungen kan få någon slags fortsättning. Och då måste jag agera. Våga. Kasta mig lite försiktigt ut.
Så jag facebookchattar. Ett utomordentligt dåligt kommunikationsmedel. Men ett som vi båda använder. Jag råkar skriva vi istället för ni. När ska vi åka? På så sätt får jag en inbjudan att hänga med en helg på en liten turné.
Jag försöker låtsas att jag gör det i spontanitet. Det är hellre än sant. Veckan går och jag tänker på när jag kommer veta om det blir av eller inte. Och jag tänker på hur det ska bli. Och jag tänker på om jag kommer att ha ÄL eller inte. Tusan att jag tänker på det!
Och helgen kommer. Och vi åker. Och hänger; pussas, kramas, går hand i hand längs Köpenhamns gator. Skedar. Med mera.
Jag har ÄL tror jag. Vågar inte testa eftersom det inte är bra för mig att umgås med de här tankarna. Vågar inte tänka tanken fullt ut på vad jag faktiskt är beredd att göra. Eftersom jag fortfarande spekulerar i om det innehåller ett svek eller ej. Och vad vidden av det sveket skulle kunna innebära.
Så jag gör det inte ska ni veta. Jag utsätter oss inte. Inte den här gången åtminstone. (Det blir en fin helg i övrigt)
Så jag vill se om de här två mötena med kungen kan få någon slags fortsättning. Och då måste jag agera. Våga. Kasta mig lite försiktigt ut.
Så jag facebookchattar. Ett utomordentligt dåligt kommunikationsmedel. Men ett som vi båda använder. Jag råkar skriva vi istället för ni. När ska vi åka? På så sätt får jag en inbjudan att hänga med en helg på en liten turné.
Jag försöker låtsas att jag gör det i spontanitet. Det är hellre än sant. Veckan går och jag tänker på när jag kommer veta om det blir av eller inte. Och jag tänker på hur det ska bli. Och jag tänker på om jag kommer att ha ÄL eller inte. Tusan att jag tänker på det!
Och helgen kommer. Och vi åker. Och hänger; pussas, kramas, går hand i hand längs Köpenhamns gator. Skedar. Med mera.
Jag har ÄL tror jag. Vågar inte testa eftersom det inte är bra för mig att umgås med de här tankarna. Vågar inte tänka tanken fullt ut på vad jag faktiskt är beredd att göra. Eftersom jag fortfarande spekulerar i om det innehåller ett svek eller ej. Och vad vidden av det sveket skulle kunna innebära.
Så jag gör det inte ska ni veta. Jag utsätter oss inte. Inte den här gången åtminstone. (Det blir en fin helg i övrigt)
Kommentarer
Trackback
